Olika typer av huvudvärk

Olika typer av huvudvärk

Huvudvärk är vanligt men vet du vilken typ av huvudvärk du har och hur du kan lindra den?

Huvudvärk är mycket vanligt och de flesta vuxna har haft huvudvärk någon gång under det senaste året. Nästan alla besväras av huvudvärk minst en gång i livet, men hur kraftig smärtan är och hur länge den varar kan variera betydligt från person till person.

Brukar du ha huvudvärk och vill veta hur du kan minska smärtan? För att lindra smärtan vid huvudvärk är det viktigt att identifiera vilken typ av huvudvärk du har. Här hittar du information om några vanliga typer av huvudvärk. En läkare kan genom bedömning avgöra typ av huvudvärk samt lämplig behandling för dig.

Spänningshuvudvärk

Spänningshuvudvärk är en av de vanligaste typerna av huvudvärk. Många får episodisk huvudvärk som kommer 1–2 gånger i månaden. Vid den här typen av huvudvärk kan smärtan vara i allt från 30 minuter upp till 7 dagar.

Spänningshuvudvärk kan kännas som ett band eller tryck runt huvudet och känns ofta på båda sidor av huvudet. Smärtan är relativt måttlig och huvudvärken förvärras inte vid fysisk aktivitet. Den åtföljs sällan av andra symtom som illamående eller ljus- eller ljudkänslighet.

Varför får man spänningshuvudvärk? Det finns flera tänkbara orsaker, t.ex. muskelspänningar i nacken på grund av dålig arbetsställning, för lite sömn, nedstämdhet eller tandvärk.

Vad kan du göra på egen hand? Lindrig spänningshuvudvärk kan ofta lindras av receptfria läkemedel vid tillfällig smärta, som innehåller det verksamma ämnet paracetamol, (t.ex. Pamol) eller ibuprofen (t.ex. Ibumetin).

Så kan du lindra din spänningshuvudvärk utan läkemedel

Spänningshuvudvärk kan vara oerhört besvärande, men det finns åtgärder du själv kan vidta för att lindra smärtan och minska risken för att den återkommer. Att utveckla goda vanor för att hantera spänningshuvudvärk är avgörande för ditt välmående. Här är några viktiga steg du kan ta:

Prioritera avslappning

Att träna avslappning är en nyckelkomponent för att hantera spänningshuvudvärk. När kroppen slappnar av minskar stressen, andningen blir lugnare, och pulsen sjunker. Det är viktigt att förstå att ju mer regelbundet du ägnar dig åt avslappning, desto mer effektiv blir den som en smärtlindringsmetod. För många kan det innebära att man skapar en ny daglig rutin.

Yoga och massage: En del personer finner lindring genom metoder som yoga eller massage. Dessa tekniker kan hjälpa till att slappna av musklerna och minska spänningen som kan utlösa huvudvärken. Regelbunden praktik av sådana aktiviteter kan vara mycket gynnsam.

Promenader: För vissa kan en enkel promenad i frisk luft vara hjälpsamt mot spänningshuvudvärk. Det ger en möjlighet att bryta vardagens monotoni och kan fungera som en naturlig avslappningsmetod.

Avslappningsövningar och mindfulness: Du kan även prova olika avslappningsövningar och öva mindfulness för att lära dig att fokusera på nuet och minska oro och spänning.

Oavsett vilken metod du väljer är det viktigt att du gör avslappning till en naturlig del av din dagliga rutin. Ju mer du integrerar avslappning i ditt liv, desto mer kommer det att hjälpa dig att hantera spänningshuvudvärk.

Variera din arbetsställning

Om du har ett stillasittande arbete eller sitter i samma ställning under långa perioder är det viktigt att du bryter mönstret. Försök att införa korta pauser där du rör på dig. Detta gäller inte bara för kontorsarbetare utan även för dem som har mer fysiskt krävande jobb som innebär en repetitiv arbetsställning. Att sträcka på sig och röra på kroppen regelbundet hjälper till att förebygga spänningar som kan orsaka huvudvärk.

Prioritera sömnen

En god natts sömn är avgörande för att kroppen ska kunna återhämta sig och för att musklerna ska slappna av. Se till att du får tillräckligt med sömn varje natt. Detta hjälper inte bara till att minska risken för spänningshuvudvärk utan är också viktigt för ditt allmänna välmående.

Genom att integrera dessa åtgärder i din dagliga rutin kan du effektivt lindra spänningshuvudvärk och minska risken för att den återkommer. Kom ihåg att det kan ta lite tid och tålamod att hitta den bästa strategin som fungerar för dig, men det är väl värt ansträngningen för att uppnå en bättre livskvalitet och minska dina besvär med huvudvärk.

Migrän

Migrän är ganska vanligt hos vuxna men förekommer oftare hos kvinnor än hos män. Ungefär 1 av 5 kvinnor har migrän, men bara 1 av 15 män. Man vet inte exakt vad som orsakar denna könsskillnad men det kan ha att göra med hormonbalansen hos kvinnor.

Migrän kan ge svår huvudvärk, ofta med illamående eller kräkningar, samt ljus- och ljudkänslighet. Den här typen av huvudvärk kan vara i 4–72 timmar och är i många fall återkommande. Du kan känna en dunkande eller pulserande smärta, ofta bara på ena sidan av huvudet. Smärtan förvärras vid alla former av fysisk aktivitet.

Ibland får man vissa symtom före eller i samband med migränanfallet, så kallad aura. Symtomen kan vara syn- eller känselfenomen och vissa personer kan få svårt att tala. Om dessa symtom inträffar för första gången ska man omgående kontakta vården.

Varför får man migrän? De exakta orsakerna till migrän är inte helt kända. Faktorer som stress, menstruation, preventivmedel, hunger, för mycket eller för lite sömn samt något man ätit/druckit kan utlösa ett migränanfall. Tänk över din livsstil – det kan vara ett sätt att förebygga och minska riskerna i framtiden.

Vad kan du göra på egen hand vid migränanfall? Det finns en del du kan göra själv för att minska besvären vid ett migränanfall, det viktiga är att man tidigt i migränanfallets skede påbörjar dessa behandlingar. Att vila/sova i ett tyst och mörkt rum kan i vissa fall vara tillräckligt. Man kan även använda receptfria läkemedel vid tillfällig smärta, men det är viktigt att inte göra detta alltför ofta. Kontakta läkare för bedömning och val av lämplig behandling just för dig.

Läkemedelsutlöst huvudvärk

Det är viktigt att alltid läsa informationen på förpackningen och/eller i bipacksedeln samt att använda produkten enligt anvisningarna för att undvika överanvändning. Därför ska du undvika att använda smärtlindrande läkemedel regelbundet eller alltför frekvent. Använd dem inte mer än 2–3 gånger i veckan, då överanvändning kan istället öka risken för att du upplever fler huvudvärksdagar. Om man ofta och regelbundet använder värktabletter i mer än tre månader kan man få så kallad ”läkemedelsutlöst huvudvärk”. Detta innebär inte att smärtstillande läkemedel inte är säkra att använda. Generellt är det säkert att ta smärtstillande under ett begränsat antal dagar varje månad.  

Tänk efter om du tar smärtstillande läkemedel regelbundet, särskilt om du har ständig huvudvärk. Om du har huvudvärk mer än 15 dagar i månaden ökar risken för att få läkemedelsutlöst huvudvärk.  Det kan i sådana fall vara en god idé att föra en huvudvärks-kalender, som man t.ex. kan delge sin läkare vid besök. 

Allmänna symtom är daglig huvudvärk som oftast börjar på morgonen, eller ständig huvudvärk som blir bättre av smärtstillande läkemedel men kommer tillbaka så snart det slutar verka. Andra beskriver det som en dov smärta som liknar spänningshuvudvärk, eller en svårare smärta som vid migrän.

Denna typ av huvudvärk försvinner vanligtvis efter 1-2 veckor efter att man slutat använda läkemedlet som orsakar huvudvärken. Om du misstänker att du har läkemedelsutlöst huvudvärk ska du kontakta din läkare för att få hjälp med att sluta ta läkemedlet.

Klusterhuvudvärk (Hortons huvudvärk)

Klusterhuvudvärk är en mycket sällsynt typ av huvudvärk. Typiskt vid klusterhuvudvärk är att man har huvudvärk varje dag under en period, perioden kan vara i 4-12 veckor. Ett anfall kan pågå i 15 minuter till 3 timmar och huvudvärken kommer i så kallade kluster (attacker). Det är väldigt individuellt hur lång tid som passerar mellan dessa perioder av klusterhuvudvärk, det kan exempelvis variera från månader till år.

Klusterhuvudvärk är extremt smärtsamt och värken känns bara på ena sidan av ansiktet. Smärtan är mycket stark och kan beskrivas som en brännande eller borrande känsla, ofta runt ögat. Andra symtom vid denna typ av huvudvärk kan vara  rinnande ögon och näsa, hängande ögonlock där smärtan känns eller rastlöshet pga smärtintensiteten.

Klusterhuvudvärk, sk. Hortons huvudvärk är mycket sällsynt. Ibland kan den förväxlas med migrän. Det är viktigt att skilja på olika typer av huvudvärk eftersom de behandlas på olika sätt. Därför är det viktigt att kontakta läkare för bedömning kring vilken typ av huvudvärk du har.

När behöver du kontakta vården för din huvudvärk?

De flesta människor som upplever huvudvärk behöver vanligtvis inte söka medicinsk vård, eftersom besvären ofta går över av sig själva. Det kan dock finnas situationer då det är klokt att konsultera en vårdcentral. Här är några riktlinjer för när du bör överväga att kontakta vården:

Kontakta en vårdcentral om något av följande stämmer in på dig:

  1. Huvudvärk som inte lindras: Om du upplever huvudvärk som varken avtar av sig själv med tiden eller lindras av receptfria smärtstillande läkemedel.

  2. Frekvent användning av smärtstillande läkemedel: Om du behöver ta smärtlindrande läkemedel mot huvudvärk flera gånger i veckan, kan det vara klokt att konsultera en läkare för att utvärdera din situation.

  3. Annorlunda huvudvärk: Om din huvudvärk känns avsevärt annorlunda än tidigare episoder av huvudvärk, kan detta vara en anledning att söka vård.

  4. Ålder och debut av huvudvärk: Om du är över 50 år och upplever huvudvärk för första gången, bör du konsultera en läkare för att utesluta eventuella underliggande orsaker.

Kontakta också vårdcentralen om du upplever huvudvärk i kombination med andra symtom, såsom:

  • Huvudvärk och en tidigare diagnos av cancer.
  • Huvudvärk och en påtaglig förändring i personlighet.
  • Huvudvärk och oavsiktlig viktnedgång.
  • Huvudvärk tillsammans med yrsel, synproblem eller smärta i ena tinningen.

Om det är helg och du inte anser att din situation är akut, kan du vänta tills det blir vardag för att kontakta vårdcentralen. Många mottagningar erbjuder möjligheten att boka tider online eller via telefon.

Du kan också ringa telefonnumret 1177 för sjukvårdsrådgivning. Där kan du få professionell rådgivning angående dina symtom och riktlinjer om var du bör söka vård om det behövs.

Vanliga frågor

Vilka är de vanligaste typerna av huvudvärk?
Hur kan jag bli av med huvudvärken?

Ibumetin

Ibumetin (ibuprofen) 400 mg, filmdragerad tablett, 30 st. Receptfritt läkemedel från 12 år. 200 mg (motsv. halv tablett): Från 6 år. Vid lätta till måttliga smärttillstånd samt feber vid förkylningssjukdomar. Använd inte Ibumetin vid ökad blödningsbenägenhet, svår lever- eller njursjukdom, svår hjärtsvikt, pågående eller tidigare magsår alternativt blödning vid behandling med ibuprofen eller liknande läkemedel, tidigare allergiska symtom efter intag av acetylsalicylsyra eller liknande medel mot inflammation. Ibumetin bör inte användas vid vattkoppor. Barn och ungdomar: Kontakta läkare om behandling behöver överskrida 3 dagar. Vid feber, kontakta läkare om barnet är uttorkat eller om behandlingen inte gett någon effekt efter första dygnet. Vuxna: Kontakta läkare om symtomen försämras eller inte förbättras inom 3 dagar vid feber och 5 dagar vid smärta. Graviditet: Använd inte Ibumetin om du är gravid, tror att du är gravid eller planerar att bli gravid. Behandling under någon del av graviditeten får endast ske efter läkares ordination. Amning: Rådgör med läkare vid mer än tillfälligt bruk. Ibumetin innehåller laktos. Läs bipacksedeln noga före användning, särskilt vid överkänslighet, annan sjukdom eller behandling med andra läkemedel. 2023, SE-IBUM-2300002. Orifarm Healthcare, www.orifarm.se

 

Pamol

Pamol (paracetamol) 500 mg, filmdragerad tablett. Receptfritt läkemedel vid tillfälliga feber- och smärttillstånd. Halv tablett (motsv. 250 mg) från 4 år. För barn upp till 40 kg beräknas dosering efter barnets vikt. Använd inte Pamol vid allvarlig leversvikt. Högre doser än rekommenderat medför risk för mycket allvarlig leverskada. Vuxna: Kontakta läkare om symtomen försämras eller inte förbättras inom 3 dagar vid feber och inom 5 dagar vid smärta. Barn: Använd inte till barn under 12 år i mer än 2 dygn om inte läkare förskrivit annat. Graviditet: Använd lägsta möjliga dos under kortast möjliga tid. Läs bipacksedeln noggrant före användning, särskilt vid annan sjukdom, behandling med andra läkemedel eller alkoholproblem. 2023, SE-PAMO-2300001. Orifarm Healthcare, www.orifarm.se